Det här med kärlek och distans...
Idag blir det inget Oriflame-snack. Jag har faktiskt ett liv utanför det också :-)
Jag tillhör kategorin som faktiskt tittar på Bonde söker fru och tycker att det är bra. De är så söta de där bönderna.
Men en sak tycker jag är mycket märklig och det återkommer i varje säsong. Bonden bor på sin gård, har sina barn varannan vecka och är alltså mer eller mindre låst där. Då kommer det en tjej till gården som bor 50 mil bort som också har barn varannan vecka.
HUR tänkte hon där när hon sökte till programmet??
"Om riktig kärlek uppstår så löser man det praktiska på något sätt".
Hur då?
Jodå, om någon är beredd att ge upp sina barn, då är ju problemet löst väldigt enkelt. Men vem vill det?
Tycker ni att jag är negativ? Det tycker inte jag. Jag tycker att jag är realist. Den som säger att det löser sig "på något sätt" tycker jag ska ha en lösning klar innan man ger sig in i kärleken. För bonden Daniel och hans valda tjej sket det sig. De är superkära men väljer att göra slut på grund av att de inte hinner ses så ofta och att det praktiska inte går att lösa. Tänk om de hade tänkt på det innan.
På den tiden när jag nätdejtade och faktiskt ville hitta något seriöst så avböjde jag vänligt men bestämt när någon från tex Norrland hörde av sig. Speciellt om han hade barn. "Herregud vad tråkig du är" tänker ni säkert nu. "Du måste ju ge människan en chans". Öh, nej, det måste jag inte. För det kommer aldrig att kunna bli något ändå.
Det skar i hjärtat på mig när bonden Daniel var tvungen att ge upp sin Alexandra pga att de inte varit realistiska i sitt tänk.
Nuförtiden så vill jag inte träffa någon men OM jag hade velat det så hade det varit perfekt om han bodde i Norrland så att man bara kunde ses någon gång ibland. Perfekt! :-) Då kan man bara plocka det göttiga i ett förhållande. Jag vet vad ni tänker nu era snuskiga stycken men vad jag menar är att man inte hinner tröttna på varann! Och kanske det som ni tänkte på också då.
Idag är det slappsöndag och fjärde advent. Jag önskar er en mycket trevlig dag.
Kram, Elin.